Astma: orsaker, symtom och behandling

Astma är en sjukdom som påverkar luftvägarna och andningen. Vid astma kan du uppleva perioder med andnöd, väsande eller pipande andning och långvarig hosta. Symtomen är ett resultat av en kronisk inflammation i luftrörens slemhinnor som gör att luftvägarna svullnar vilket gör det svårt för luften att flöda i luftvägarna. Här går vi igenom vad astma är, vanliga symtom, behandling och vad du kan göra själv för att hantera sjukdomen.

Vad är astma?

Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som gör att de blir smalare och svullnar. Inflammationen leder också till ökad slemproduktion. Sjukdomen gör det svårare för luft att passera fritt, vilket resulterar i andningssvårigheter, pipande andning och hosta. Astma kan variera i intensitet från mild till allvarlig och kan även vara livshotande om den inte hanteras väl.

Man brukar dela in astma i allergisk eller icke-allergisk astma. Allergisk astma orsakas av en immunreaktion mot specifika allergener. När en person med allergisk astma utsätts för dessa ämnen reagerar immunsystemet, vilket leder till inflammation och astmasymtom. Icke-allergisk astma, å andra sidan, utlöses inte av allergener. Denna typ av astma är kopplad till irritation i luftvägarna snarare än en allergisk reaktion.

Orsaker till astma

Astma kan orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Till de vanligaste utlösande faktorerna hör:

• Allergi: Personer med allergisk astma reagerar på ämnen de är överkänsliga mot, såsom pollen, pälsdjur, kvalster och mögel.
• Infektioner: Luftvägsinfektioner som förkylningar och influensa kan utlösa astmasymtom.
• Fysisk aktivitet: Ansträngningsastma utlöses av fysisk aktivitet, speciellt i kallt väder.
• Luftföroreningar: Rök, avgaser och industriella föroreningar kan förvärra astma.

Symtom på astma

Astmasymtom kan variera i svårighetsgrad från person till person, men de är desamma oavsett vilken typ av astma du har. Här är vanliga symtom:

• Plötsliga anfall av andnöd som gör att du får svårt att andas. Många beskriver det som att det känns som att de försöker andas genom ett sugrör samtidigt som de håller för näsan.
• Pipande och väsande andning.
• Långvarig hosta, i samband med förkylning eller på natten.
• Smärta eller tryckkänsla över bröstet.
• Andningssvårigheter vid fysisk ansträngning.

Dina symtom kan förvärras vid specifika tillfällen, som till exempel under pollensäsongen eller vid exponering för kall luft. Symtomen kommer och går i perioder. Mellan perioderna kan du känna dig helt besvärsfri.

Diagnos och utredning av astma

För att diagnostisera astma utförs vanligtvis en undersökning av luftrören, så kallad spirometri, där lungfunktion och luftflöde mäts. Det finns också andra metoder för att undersöka hur lungorna fungerar. Du kan få göra en PEF-mätning som registrerar luftflöde eller ett reversibilitetstest som visar om dina luftrör vidgas av läkemedel. Vid en astmautredning görs också ett allergitest, antingen genom blodprov eller pricktest.

Behandling vid astma

Astma behandlas som regel med en kombination av läkemedel som syftar till att både lindra symtom och kontrollera sjukdomens underliggande inflammation. Behandlingen anpassas efter astmans svårighetsgrad och dina individuella behov, med målet att du ska kunna leva ett normalt och aktivt liv utan begränsningar.

För att behandla astma används framför allt två huvudtyper av inhalationsläkemedel, det vill säga läkemedel du andas in genom munnen. Du får vanligtvis en kombination av luftrörsvidgande läkemedel och inflammationsdämpande läkemedel. Luftrörsvidgande läkemedel, som beta-2-stimulerare, används både snabbverkande för akut lättnad av andningssvårigheter och långtidsverkande. Dessa läkemedel hjälper musklerna runt luftrören att slappna av, vilket gör det lättare att andas.

Inflammationsdämpande läkemedel, som kortison, minskar inflammationen i luftvägarna. Kortison inhaleras vanligtvis regelbundet för att förhindra försämring av symtomen. Vid svår astma kan du ibland få kortison i tablettform.

Vad kan jag göra själv?

För att hantera och lindra dina astmasymtom effektivt är det viktigt att du har god kunskap om sjukdomen och förstår hur dina läkemedel fungerar. Här är några saker du kan göra själv:

• Undvik triggers: Steg ett är att undvika sådant som du vet kan utlösa dina astmasymtom. Det kan till exempel vara rökning, kall luft, allergener som pollen och pälsdjur, samt miljöer med mycket kemikalier eller starka dofter.
• Läkemedel: Se till att alltid ha din inhalator med dig och använd den enligt instruktionerna, särskilt före fysisk aktivitet om du lider av ansträngningsutlöst astma. Regelbunden användning av förebyggande läkemedel är också viktigt för att hålla astman under kontroll.
• Mätning: Använd en PEF-mätare för att regelbundet kontrollera din lungfunktion. Det kan hjälpa dig att identifiera försämringar tidigt och justera din behandling i samråd med din läkare.
• Fysisk aktivitet: Det är viktigt att vara aktiv även om du har astma. Träning stärker dina lungor och din allmänna hälsa. Kom ihåg att värma upp ordentligt innan du tränar för att undvika att astman blir värre, och använd dina läkemedel innan aktivitet om det behövs.
• Utbildning och stöd: Försök att gå på utbildningar om astma. De erbjuds till exempel på många vårdcentraler. Där kan du lära dig hur du hanterar din astma bättre, hur du använder din inhalator rätt, och få andra användbara tips för att leva med astma.
• Livsstilsförändringar: Att hålla en hälsosam vikt kan hjälpa till att minska påfrestningen på dina lungor. Om du röker är det mycket viktigt att sluta, eftersom rökning försämrar din astma och minskar effekten av dina läkemedel.

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har astma bör du ta kontakt med en vårdcentral för utredning. Du bör också söka vård om du redan är diagnostiserad med astma men dina symtom förvärras eller om du inte får tillräcklig lindring av dina förskrivna läkemedel.

Sök vård akut eller ring 112 om du plötsligt får mycket svårt att andas trots att du tagit dina läkemedel.