Matförgiftning: orsaker, symtom och behandling

Matförgiftning är en form av magsjuka som drabbar tusentals människor varje år. Matförgiftning har ofta ett snabbt förlopp med symtom som kräkningar, diarré och magsmärtor. Med vila och vätska går symtomen ofta över inom ett dygn. Här går vi igenom allt du behöver veta om matförgiftning, vanliga orsaker, symtom och vad du kan göra för att undvika att drabbas.

Vad är matförgiftning?

Du kan bli matförgiftad om du får i dig mat eller dryck som är kontaminerad med skadliga mikroorganismer som bakterier (till exempel salmonella, campylobacter och listeria), virus, parasiter eller olika gifter, så kallade toxiner. Maten kan bli kontaminerad på olika sätt i alla led av produktionskedjan. Du kan bli sjuk av mat du äter på restaurang, mat du köper i affären och mat du lagar själv hemma. En vanlig orsak till matförgiftning är mat som inte förvarats eller tillagats korrekt, vilket ger bakterier en chans att föröka sig och producera gifter. Även naturliga toxiner som finns i vissa växter och svampar kan orsaka matförgiftning om maten inte tillagas på rätt sätt.

Symtom på matförgiftning

Symtomen på matförgiftning kan variera beroende på vilken mikroorganism som har orsakat förgiftningen, men några av de vanligaste symtomen är:

• Illamående
• Kräkningar
• Diarré
• Magknip, kramper och magsmärtor
• Feber
• Svaghetskänsla

Även om symtomen är obehagliga är de flesta fall av matförgiftning milda och går över av sig själva utan behandling, vanligtvis inom ett till två dygn.

Inkubationstid: hur snabbt kommer matförgiftning?

Symtomen kan uppstå inom några timmar efter att du har fått i dig den kontaminerade maten, men det kan också dröja dagar eller till och med veckor innan symtomen visar sig. Hur snabbt du blir sjuk beror på flera faktorer, bland annat vilken typ av mikroorganism som orsakat förgiftningen och ditt allmäntillstånd. Därför kan det vara svårt att veta när och av vad man blev matförgiftad. Om du misstänker att du blivit matförgiftad av mat eller dricksvatten bör du anmäla det till den myndighet som ansvarar för kontrollen av mat och dricksvatten i din kommun. På så sätt kan du förhindra att fler blir sjuka.

Magsjuka eller matförgiftning?

Symtom som diarré, illamående och kräkningar kan bero på många olika saker. Magsjuka påminner till exempel om matförgiftning men orsakas vanligen av virus, särskilt norovirus och rotavirus. Magsjuka sprids lätt mellan människor, oftast genom direktkontakt med en smittad person eller genom förorenade ytor, mat eller dryck. Matförgiftning orsakas primärt av intag av kontaminerad mat.

Smittar matförgiftning?

Matförgiftning i sig anses generellt inte vara smittsamt i den mening att det inte överförs från person till person genom direktkontakt. Matförgiftning orsakas av att man konsumerar mat eller dryck som är kontaminerad med skadliga mikroorganismer eller toxiner. När en person drabbas av matförgiftning är det alltså föroreningen av maten som är problemet, snarare än en smitta som överförs mellan människor.

Däremot kan de mikroorganismer som orsakar matförgiftning, såsom vissa virus och bakterier, vara smittsamma och spridas mellan människor på andra sätt. En person med en virusorsakad matförgiftning, som norovirus, kan till exempel sprida viruset till andra genom direktkontakt eller genom att förorena mat som andra sedan äter. I sådana fall är det inte matförgiftningen som sådan som smittar, utan det underliggande viruset eller bakterien. Därför är det viktigt att upprätthålla god hygien även vid matförgiftning.

Ska man stanna hemma om man är matförgiftad?

Det är ofta klokt att stanna hemma om man är matförgiftad, av flera anledningar. För det första behöver kroppen vila för att återhämta sig från de obehagliga symtomen som kräkningar, diarré, magkramper och feber, vilka är vanliga vid matförgiftning. Att vila minskar risken för komplikationer och hjälper till att påskynda återhämtningen.

För det andra: även om matförgiftning i sig inte är smittsamt på samma sätt som en förkylning eller influensa, kan alltså de bakterier eller virus som orsakat tillståndet vara det. Om matförgiftningen beror på ett smittsamt ämne kan du omedvetet sprida smittan till andra. Detta är särskilt viktigt om du rör dig i miljöer där du har nära kontakt med andra människor, som på arbetsplatser, i skolor och på sjukhus.

Behandling vid matförgiftning

Behandling av matförgiftning innebär främst att lindra symptom och förhindra uttorkning. Du bör stanna hemma och vila, dricka mycket vätska och, om möjligt, äta lättsmält mat. Bra mat att börja med efter en matförgiftning kan till exempel vara rostat bröd, banan, vitt ris eller kokt potatis. Du bör undvika stark eller fet mat, kaffe, nikotin och alkohol tills du känner dig helt återställd.

Om symtomen är allvarliga, varar längre än några dagar, eller om det finns tecken på allvarlig uttorkning (som extrem törst, torr mun, mycket mörk urin, eller lite till ingen urin), bör du söka vård. Sök vård akut om ett barn med matförgiftning får hög feber och visar tecken på uttorkning.

Förebygga matförgiftning

För att minska risken för matförgiftning är det viktigt att hantera mat och sköta hygien på ett säkert sätt:

• Tvätta händerna noggrant med varmt vatten och tvål före matlagning och efter att ha hanterat rått kött, rå fisk och rå kyckling.
• Diska knivar, skärbrädor och andra köksredskap noggrant, särskilt om du använt dem för att hantera rått kött.
• Tillaga maten ordentligt, använd gärna termometer för att säkerställa att maten uppnått rätt temperatur.
• Kyl ner maten snabbt efter måltid och förvara den i kylskåpet.
• Tina fryst mat i kylskåpet och inte i rumstemperatur.
• Skölj frukt och grönsaker ordentligt.